Dimitra föreslog att vi skulle göra en utflykt till norra delen av Syros och vandra till den vackra stranden Lia. Liksom Varvaroussa kan denna strand endast nås till fots eller med båt.
Sagt och gjort, på morgonen den 19 juli stuvade vi in oss i Dimitras lilla bil och gav oss iväg. Väl preparerade med vatten, frukt och bra skor. Nja, Dimitras ballerinor verkade ju sådär bra att gå i men hon försäkrade att hon skulle byta till bättre när vi skulle börja gå. "De bättre" visade sig dock vara ett par mjuka typ loafers. Hmm!
Nåväl, vi körde först till Ermoupoli och fick en fantastisk sightseeing över en vackra norra delen av staden.
Så körde vi vidare norrut över slingriga vägar tills vi kom till Kampos där vägen i princip slutar. Nu började vår vandring ned mot Lia. Fantastiskt vackert och inte alltför jobbigt. Det tog ca 45 minuter.
Vi följde en gammal getstig och fick också hälsa på några av dessa trevliga vänner på vår vandring ner mot stranden.
Lia ligger otroligt vackert. Det är en stenstrand med delvis grön och blå bergart. Tydligen känd bland geologer. Kanske kan ni ana det gröna inslaget i bilden nedan.
Sagt och gjort, på morgonen den 19 juli stuvade vi in oss i Dimitras lilla bil och gav oss iväg. Väl preparerade med vatten, frukt och bra skor. Nja, Dimitras ballerinor verkade ju sådär bra att gå i men hon försäkrade att hon skulle byta till bättre när vi skulle börja gå. "De bättre" visade sig dock vara ett par mjuka typ loafers. Hmm!
Nåväl, vi körde först till Ermoupoli och fick en fantastisk sightseeing över en vackra norra delen av staden.
Så körde vi vidare norrut över slingriga vägar tills vi kom till Kampos där vägen i princip slutar. Nu började vår vandring ned mot Lia. Fantastiskt vackert och inte alltför jobbigt. Det tog ca 45 minuter.
Vi följde en gammal getstig och fick också hälsa på några av dessa trevliga vänner på vår vandring ner mot stranden.
Lia ligger otroligt vackert. Det är en stenstrand med delvis grön och blå bergart. Tydligen känd bland geologer. Kanske kan ni ana det gröna inslaget i bilden nedan.
Det var underbart att slänga sig i vattnet efter svettig vandring. Efter sköna slappa timmar på stranden (alltför länge tyckte någon... som hellre vilade i skuggan under träden) laddade vi för vandringen uppför berget.
Äntligen uppe! Nöjda, trötta, törstiga och hungriga. Nu skulle det bli gott med lite att äta och dricka.
Efter välförtjänt paus på taverna med fantastisk utsikt över havet mot Tinos körde vi hemåt. Stannade en stund i Ano Syros - gamla delen av Ermoupoli. Strosade i gränderna, tog en drink och beundrade den vackra staden i skymningen.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar