Som jag berättat tidigare har jag nu sällskap av kära vännerna Agneta och Lasse. Vi njuter av lata dagar på stranden. Vi gör verkligen inte många knop. Mycket gott prat och skönt, avslappnat umgänge!
Dock pågår en del aktiviteter emellanåt. T ex skulle Agneta färga håret häromdagen och Lasse agerade då frisör (eller colorist som jag ju lärde mig att det heter här i Grekland). Jag var ivrig påhejare och assistent. Resultatet blev riktigt bra! "Kunden" var väldigt nöjd!
Salong Lundwall - filialen på Plaka:
Vi lagar också mycket mat tillsammans. Det är jätteroligt och vi springer som tokar mellan våra rum med alla grytor och pannor och ingredienser och försöker få ihop det utefter de ytterst enkla förhållanden som råder här.
Bl a tänkte jag imponera häromdagen med att fixa vita bönor som vi sen skulle ha i en gryta. Det gjorde jag ju så bra på Syros så nu skulle jag göra om det här. Lätt som en plätt tänkte jag. Blötlade över natten och kokade sen bönorna i tjugo minuter som jag brukar. Men oj, oj. Stenhårda var dom. Kokade ytterligare tjugo minuter. Nja, ganska hårda fortfarande. Eller väldigt! Nåja, tänkte jag, de mjuknar nog när de kommer i grytan och får koka med de övriga ingredienserna. Men icke! Efter ytterligare en timme och det var fortfarande ordentligt tuggmotstånd om man ska uttrycka det milt. Men nu var det sent på kvällen och vi var jättehungriga så det var bara till att tugga i sig. Faktiskt jättegott ändå. Och magarna klarade bönorna. Tur för mig!
Dock pågår en del aktiviteter emellanåt. T ex skulle Agneta färga håret häromdagen och Lasse agerade då frisör (eller colorist som jag ju lärde mig att det heter här i Grekland). Jag var ivrig påhejare och assistent. Resultatet blev riktigt bra! "Kunden" var väldigt nöjd!
Salong Lundwall - filialen på Plaka:
Vi lagar också mycket mat tillsammans. Det är jätteroligt och vi springer som tokar mellan våra rum med alla grytor och pannor och ingredienser och försöker få ihop det utefter de ytterst enkla förhållanden som råder här.
Bl a tänkte jag imponera häromdagen med att fixa vita bönor som vi sen skulle ha i en gryta. Det gjorde jag ju så bra på Syros så nu skulle jag göra om det här. Lätt som en plätt tänkte jag. Blötlade över natten och kokade sen bönorna i tjugo minuter som jag brukar. Men oj, oj. Stenhårda var dom. Kokade ytterligare tjugo minuter. Nja, ganska hårda fortfarande. Eller väldigt! Nåja, tänkte jag, de mjuknar nog när de kommer i grytan och får koka med de övriga ingredienserna. Men icke! Efter ytterligare en timme och det var fortfarande ordentligt tuggmotstånd om man ska uttrycka det milt. Men nu var det sent på kvällen och vi var jättehungriga så det var bara till att tugga i sig. Faktiskt jättegott ändå. Och magarna klarade bönorna. Tur för mig!
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar